Spännande karriär som forskare

Vad händer när två galaxer kolliderar? Kan nya former av kol ersätta kisel i halvledartillverkning? Det är några av många ämnen som det forskas i på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Många studenter går vidare som doktorander och forskare.

Fysikutbildningen är en av grundpelarna för verksamheten vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. En annan viktig aktivitet är den spännande forskningen. Många fysikstudenter stannar kvar på universitetet efter avslutad grund- och påbyggnadsutbildning och blir doktorander. 

– Det innebär att man tillsammans med en forskargrupp arbetar för att nå fram till ny kunskap inom fysiken, förklarar Dag Hanstorp, som är professor på institutionen.
Om man blir antagen som doktorand innebär det att man garanteras en femårig anställning i form av en forskarutbildning som ska leda fram till en doktorsavhandling.
– Var fjärde av våra studenter går vidare som doktorander, berättar han.

På institutionen för fysik finns idag 26 doktorander. Varje år utlyses två doktorandtjänster, en experimentell och en teoretisk, där de utvalda studenterna själva får välja inom vilket område de vill fortsätta.
– Övriga doktorandtjänster utlyses i de projekt som fått anslag från Sverige eller EU. Men vi vill behålla möjligheten för de allra bästa att verkligen låta deras nyfikenhet styra, säger Dag Hanstorp.

På institutionen för fysik forskar man idag inom fem olika huvudinriktningar:

• Astronomi och astrofysik
• Atom- och molekylfysik
• Den kondenserade materiens fysik
• Biofysik och komplexa system
• Nanomaterial

Här är några exempel på pågående forskning:

Vad händer när två galaxer koliderar?

Inom astronomi och astrofysik pågår teoretiskt inriktad forskning.
– Bland annat studerar man vad som händer när två galaxer kolliderar. Eftersom många rörelser i universum sker långsamt studerar man detta bland annat genom olika datasimuleringar, säger Dag Hanstorp.
Det görs också forskning kring de svarta hålen i rymden, där man kunnat konstatera att material som sugs in i svarta hål bildar en så kallad ackretionsskiva runt hålet.

Kolnanorör – framtidens material?

Ett annat spännande forskningsområde är nanomaterial. På institutionen för fysik studerar man här möjligheten att böja och forma om mycket tunna skikt av grafit till rör och klot. Dessa rör kan sedan behandlas och ges många användbara egenskaper.
– Det innebär att man fått ett helt nytt material att arbeta med. Kolnanorör kan komma att användas till att bygga bland annat transistorer och dioder i framtiden och kan då komma att ersätta kisel som grundmaterial vid halvledaretillverkning, förklarar Dag Hanstorp.

Utveckling av nya mikroskop

Inom området biofysik forskar man inom bland annat mikroskopi. Det handlar här om experimentell forskning som strävar att få fram nya och mer förfinade metoder vid studier av mycket små partiklar. Resultatet av fysikforskningen kan här få stor betydelse för kommande upptäckter inom till exempel medicin och biologi.
– Där arbetar vi med att ta fram metoder för att påverka och flytta celler medan de observeras. Bland annat håller man på och vidareutvecklar en optisk pincett där man flyttar celler med hjälp av ljus.